Konsten att förbereda en anka, II

Inledning

Första delen om att förbereda en anka slutade med en cliffhanger:

Hur är det med “duck i fjärde hand”? Nord spelar spader 3:

              Nord (bordet)
              sp 543
Väst                          Öst
sp A86                           sp 2 spelas på
              Syd
              sp K spelas på

Det här är svårare (och skiljer agnarna från vetet, stjärnorna från irrblossen), men det är ofta rätt att ducka.

Om Syd bara har hackor till Kungen så kostar ducken. Å andra sidan, i det läget sätter Öst ofta i ett högt kort om han har en sekvens, till exempel QJ10. Dessutom, bra spelförare ger sig inte på så klena färger tidigt i spelet.
Ofta har Syd KQ eller KQ10, och en duck får honom på villovägar. Gäller särskilt tidigt i spelet.

Samma princip gäller här:

              Nord (bordet)
              sp 9543
Väst                          Öst
sp K106                           sp 2 spelas på
              Syd
              sp Q spelas på

Syd spelar en hacka från bordet till Damen på hand. En duck i tempo när Syd har AQJ från början är mycket effektiv. Kom ihåg att en kompetent spelförare troligen inte börjar med att gå på en färgkombination bestående av AQ7 till 9543 tidigt i spelet (just detta exempel känner jag mig lite obekväm med: Kanske är jag bara ett “irrbloss”?;)

Expertoffer

Naturligtvis är dessa “blinda ankor” farligare än de “seende”, där den aktuella kombinationen ligger i dagen, men just därför är belöningen också större: Spelföraren har svårt att tro att du kapabel till så välkokta ankor. Följande exempel visar den italienske stjärnan Lorenzo Lauria (Väst) i aktion i en match i bridgeolympiaden i Maastricht 2000.

      Nord (bordet)
      sp A962
      hj 94
      ru 654
      kl AKJ6
      
      
      Syd
      sp Q5
      hj AK5
      ru AQJ3
      kl 8542

Syd spelar 3NT och får hjärter ut som han tar på handen. Även om han får fyra klöverspel så är han bara uppe i åtta utan rutermasken, så den måste slås. Å andra sidan, går den klarar man sig kanske med två klöverspel, nämligen om rutern sitter 3-3. Alltså verkar det bäst att börja med rutermasken, så spelföraren spelade klöver till Esset och slog rutermasken med Damen, som gick bra. Nu kan man spela klöver till Kungen, upprepa rutermasken, och sen testa rutern 3-3. Sitter den inte 3-3, så ställer man ett klöverstick (om inte Öst hade fyra klöver).

Ja, du förstår vad som hände: Lauria (Väst) duckade första rutermasken men inte andra(!), och när han fortsatte med hjärter var spelföraren ett stick kort och gick en bet. Om han hade tagit för ruterkungen första gången så hade hemgången varit enkel: Han förstod det när han såg Dam tredje i klöver på egna handen!

En ännu mer välkokt anka presterade Jeff Meckstroth på följande giv från amerikanska uttagningarna 2000:

          Nord
          sp AJ7
          hj K104
          ru AJ76
          kl AQ2
Väst                       Öst
sp KQ9                     sp 10   
hj AJ62                    hj Q9873
ru 954                     ru K10
kl 843                     kl KJ1076
          Syd
          sp 865432
          hj 5
          ru Q832
          kl 95

Syd spelar 4spD och får hjärter Ess ut, följt av klöverskift (Väst, Eric Rodwell, ångrade säkert att han inte hade startat med klöver!). Spelföraren tog för Esset och sakade sin klöverhacka på hjärter Kung. Klöver till stöld, spader till Dam och Ess, klöver till stöld och spader mot Knekten. Väst tog och spelade hjärter som Syd stal:

          Nord
          sp J
          hj --
          ru AJ76
          kl --
Väst                       Öst
sp 9                       sp --   
hj J                       hj Q7
ru 954                     ru K10
kl --                      kl 10
          Syd
          sp 8
          hj --
          ru Q832
          kl --

Det går inte att trumfa ut, så spelföraren får slå rutermasken först. Ruterdamen gick till fyran, sexan och … tian! Öst, Jeff Meckstroth, duckade i tempo, och när masken upprepades tog han (hade inget val!) och spelade klövertio. Syd stal och Väst kastade sin sista ruter och fick en ruterstöld! (Kanske spelade Syd fel: När masken “går” så är han ju hemma genom att inkassera ruter Ess om rutern sitter 3-2. Och hade det varit en välkokt anka av Väst att inte täcka om han hade haft Kungen?)

Notera att den ankan var helt nödvändig, och det var ytterst viktigt att Öst var förberedd.

En anka för ett specifikt syfte

Följande knep är är förvånansvärt ofta läge att ta till:

             Nord
             sp A5
             hj K86
             ru Q95
             kl Q10652
Väst                         Öst
sp QJ1098                    sp 765
hj 1074                      hj 532
ru J6                        ru A10432
kl A95                       kl J3
             Syd
             sp K42
             hj AQJ9
             ru K87
             kl K87

Väst spelar ut spader Dam mot 3NT efter budgivningen 1NT–3NT. Första stick vinns av bordets Ess, och en klöver går till Syds Kung och nu kommer ankan till heders, men med ett annat syfte än tidigare: Väst måste spara på sin ingång till spadern. Syd kommer att maska i klöver till partnerns Knekt, och när han har en spader att spela blir det bet. Notera vad som händer om Väst tar för Esset första gången och spelar spader: Syd håller upp en gång, och när Öst kommer in på klöverknekten har han inga spader kvar.

Ankor med kvackare

Titeln är en dålig översättning av originalet “Ducks with Quacks”, dvs om att ducka med Damer och Knektar. Inte så vanligt, men man bör vara på alterten, för det kan till exempel se ut så här:

          Nord (bordet)
          ru AKJ105
Väst                          Öst (du)
ru 87                         Q962
          Syd
          43

Spelet är sang och spelföraren spelar fyran och maskar med tian: Ducka i tempo!

Ett annat exempel, som är värt att lägga på minnet är

         Nord (bordet)
         ru KJ10
Väst                        Öst (du)
ru 876                      ru AQ2
         Syd
         ru 9543

När Syd spelar trean till mask med tian kan det vara en god ide att ta för Esset. Man kan naturligtvis ifrågasätta om detta verkligen är en anka (men om det går som en anka, så …).

Ibland måste man ducka för att blockera en färg:

       Nord (bordet)
       kl KJ1098
Väst                    Öst (du)
kl A72                  kl Q54
       Syd
       kl 63

Syd har en sidoingång (som inte går att slå bort) till bordets ruter och behöver tre ruterstick för att klara kontraktet. När han spelar trean till åttan måste du ducka (i tempo!) för att ha någon chans. Om du har AQ4 så är ducken lätt att se.

Vi kan till och med vara tvungna att ducka med en Knekt:

        Nord (bordet)
        kl KQ1098
Väst                    Öst
A72                     J54
        Syd
        63

Syd spelar trean till åttan: Att ta för Knekten är att ge upp.

Vända mästerkockens förmåga emot henne

När du möter en expert på anktillredning, så kan du ibland utnyttja hennes begåvning till din fördel. Säg att du spelar 6NT med

        Nord (bordet)
        sp 53
        hj A872
        ru AQ32
        kl KQ5
        
        
        Syd (du)
        sp KJ2
        hj KQ2
        ru KJ5
        kl AJ98

och får ruter 6 i utspel. Öst bekänner och du vinner sticket med Kungen. Du överblickar elva stick och kan få det tolfte antingen i spader eller hjärter. En försiktig general spelar tre ronder hjärter och när Öst har fyra hjärter så spelar man på spaderdamen i Öster och Esset i Väster. Omvänt, om Väst har fyra hjärter så får man spela på att Öst har spaderesset. Denna plan ger en hemgångssannolikhet på cirka 64 procent. Inte illa.

Men om Väst är en känd ankberedare, så kan man sätta henne på prov genom att börja med att spela spader till Kungen. Om hon duckar är saken klar, och om hon tar och inte vänder med spader så går man hem så snart Öst har minst tre hjärter (skvistempot är släppt!). Hemgångschansen ökar till bortåt 75 procent genom att börja med spadern!

Även om du möter två nybörjare kan det vara rätt att börja med spadern, men med en annan plan: Kolla Östs reaktion och spela Knekten efter en sorglös hacka, Kungen annars.

Men hur som helst, vilken din plan än är: Spela inte en spader från bordet och börja fundera när Öst lägger lågt! Bestäm innan du spelar hackan från Nord hur du ska agera som svar på Östs reaktion. Det här gäller allmänt i “gissningslägen”; när kortet väl är spelat från ena handen så får man inte börja tänka på vad man ska spela på. Var beredd! (Jag har hört somliga resonera: “Jag spelar hackan så länge så får vi se vad som händer: Kanske löser det sig helt automatiskt.” Det resonemanget är lika fel varje gång.)

Egna ankrecept

En lyckad beredning

              Nord (bordet)
              ru QJ62
Väst                              Öst (jag)
ru 4 (spelas)                     ru K1073
              Syd
              ru 5 (spelas)

Syd spelar 1NT, vinner utspelet och fortsätter med ruter fem till Damen: duck i tempo. Spelföraren fortsatte med ruter till Esset på handen och ruter mot Knekten: Tappade hakan när partnern sakade. Vi vann ett avgörande tempo (och stick!) för en bet.

En dåligt tillredd anka

(men se nedan!)

                Nord
  
Väst (bordet)                  Öst
sp KJ62
hj 10532
ru K52
kl AQ
                Syd (jag)
                sp Q843
                hj AJ8
                ru Q74
                kl 1052

Väst öppnar med 1kl (5-5-4-2) och Östs 1NT avslutar budgivningen. Jag har ett svårt utspel och väljer att ge spaderfavören med tvåan i utspel. Öst tar inte emot den (han hade A97 i spader) utan sätter i Knekten och fortsätter med spader till Esset och nian, som jag täcker, till Kungen. Partner sakar klöver sex.

Sedan följer hjärter två till fyra, Dam, och … en duck i tempo. Klöver till Dam och Nords Kung. Nu fortsätter Nord med hjärter Kung och jag inser att jag måste ha slarvat i beredningen den här gången! Jag tar över och inkasserar spader åtta. Hur ska detta betas? Öst har fått fyra stick och behöver tre till. Så jag bestämde för att ge honom för klöveress och hjärtertio så får han spela ruter från bordet och tappa tre ruterspel.

Läget är nu:

                Nord
                sp --
                hj --
                ru A1096
                kl --
Väst (bordet)                  Öst (spelförare)
sp --                          sp --
hj 10                          hj --
ru K52                         ru J83
kl --                          kl J

                Syd (jag)
                sp --
                hj --
                ru Q74
                kl 10

Spelföraren behöver två stick till, och det får han genom att spela ruter två till åttan (Nord kan inte sätta i nian: han får på den)! Försvaret måste ge honom ett ruterstick och oavsett var han får det så finns ett högt kort att casha in. Han var dock inte clairvoyant utan tog för hjärtertian, sakade ruter och spelade ruter till Knekten för en bet.

Min inpetningsidé var alltså fel: Istället för att inkassera hjärter Knekt ska jag spela låg ruter (inte Damen!) till Nords nia och vi får en lätt bet.

Men enklast var att avstå från anka den här gången.

Upprättelse: Låt Öst få Nords hjärterkung i utbyte mot en hacka. Då är ankan absolut nödvändig för en bet! Om jag tar för Esset har jag ingen vända som leder till bet, pröva själv! Med andra ord, det var trots allt rätt anka.

Sammanfattning

Det genomgående temat i all tillagning av anka är: Var beredd. Det finns två sätt att uppnå det stadiet: För det första, studera möjliga duckpositioner i förväg (som i den här artikeln). För det andra, i tredje hand, efter utspelet, ta dig alltid en tankepaus och och spana efter situationer som kan kräva en anka. “I tveksamma fall, ducka” är en sund strategi, men ännu bättre är att hitta undantagen i förväg.

Observera: Det är mycket viktigt att tredje hand tar en kort paus när träkarlen har kommit upp efter utspelet. Inte bara för sin egen del, utan också för partnerns! Alltid!

Under spelets gång, håll reda på korten som går och räkna ut sitsen, det ger ofta ledtrådar till när extraordinära ankor är nödvändiga (se Jeff Meckstroths duck tidigare).

Det hjälper att ha en förstående partner. Du vill inte höra: “Din idiot! Kunde du inte ta för ditt Ess??”. Det betyder också att du måste vara förstående och inte kräva att partnern gör något extraordinärt bara när det är “rätt”.

Om du förlorar ett Ess då och då genom att ducka (det kommer du att göra, liksom varje expert gör), så låt det inte få dig att överge strategin. I långa loppet är en väl avvägd ankstrategi vinnande, och du kommer att vinna respekt som en farlig motståndare. Och du kommer att upptäcka att det blir roligt att spela försvar.