7 min read

Svart magi

Inledning

Titeln på den här betraktelsen är tagen från Edgar Kaplans artikel New science i The Bridge World, December 1997 (återtryck). Han skrev om The Old Black Magic, som gjorde att femtio- och sextiotalets stjärnor, trots mycket bristfälliga budsystem, ofta hamnade i rätt kontrakt. Jag började spela bridge på sextiotalet, och det dröjde inte länge förrän jag förstod och till och med praktiserade Tonfall och Tvekan, som var den svenska beteckningen på metoden. På något sätt var den allmänt accepterad, så länge man inte överdrev alltför mycket. Hur som helst var det mycket svårt att med bridgelagarnas hjälp stävja ofoget.

Sedan kom budlådor (och skärmar i mer avancerade sammanhang) och vi slapp allt det där. Eller gjorde vi det? Nej, visserligen kan man inte använda “tonfall och tvekan” bokstavligt längre, men tvekan går fortfarande bra. Eller, en bättre benämning är tempo: Man kan meddela sig med både tvekan och dess motsats, som vi kan kalla snabbhet.

Det finns andra komponenter i den svarta magin. I budgivningen: Hur man lägger/inte lägger budkorten. I spelet: Sättet man spelar på (i försvaret) för att uppmärksamma partnern på något speciellt, till exempel att det här är en viktig markering.

Jag vill vara noga med att påpeka att jag inte skriver om rena lagbrott, utan mer subtila beteenden. Vi rör oss i etikens utmarker.

I spelet

Försvar

Öst spelar 4hj efter budgivningen

Väst  Nord  Öst   Syd
pass  pass  1hj   2ru
4hj   pass  pass  pass

och som Nord ser du

          Du
          Kkn2     
          32       
          10764    
          D942     


Bordet
D75       
kn10654   
8         
Kkn75     

och partnern spelar ut ruter Dam (10-12). Du vill gärna ha en spadervända när (om) partnern kommer in, så det gäller att markera rätt. Och få partnern med på noterna. Det är alltså en viktig markering (tycker du), så du tar en liten extra paus och spelar sen sjuan (du vågar inte lägga tian, kan det kosta stick?) och lägger den lite längre från bordskanten än normalt så att partnern ska se ordentligt. Till din förvåning vinner Damen sticket, och du dröjer en sekund extra innan du vänder ner sjuan. Utifall att partnern inte har fattat. Men han fattar, och spadervändan kommer som ett brev på posten.

Tyvärr var du lite för vetenskaplig här, för spelföraren hade också ögon att se med: Om du är laddad i spader borde Syd ha hjärterkungen. Så satt det och den blev mycket riktigt uttoppad. En rättvis tia in för hemmalaget.

Spelföring

Jag har tidigare skrivit om Coca-Cola Cup, och då syftade jag inte på de många idrottsevenemang som nämnda företag sponsrat. I korthet, din trumffärg är som följer:

     Bordet
     A1082
     
     Spelföraren
     KJ93

Du måste hitta trumfdamen. Från början (30–40-tal) var det ungefär en 50:50-affär, men någon kom på att man kunde utnyttja det faktum att “alla” följde tumregler strikt. En sådan var täck honnör med honnör. Alltså, man spelar Knekten, och om den inte täcks så tar man Esset och maskar åt andra hållet. Spelförare lyckades på det viset höja sannolikheten för framgång avsevärt under några år, men det noterades naturligtvis av försvarsspelarna. Kraftfulla åtgärder var av nöden: Man slutade med att täcka Knektar med Damer, och oddsen gick tillbaka till normal nivå igen.

Det gav naturligtvis spelförarna huvudvärk: Nya metoder krävdes, och det är här Coca-Cola Cup kommer in i bilden. En uppfinningsrik spelförare införde en tankepaus i strategin: Man spelar som tidigare Knekten, men när Väst lägger en obekymrad hacka väntar man med att spela på från bordet. Samtidigt känner man på spänningen runt bordet och försöker dra slutsatser. Premiären för den nya metoden var en formidabel succé: Väst blev så nervös att han ropade till sig en kypare (tävlingen spelades på ett kafé, vanligt på den tiden) och beställde en Coca-Cola! Det var allt Syd behövde veta: Han lät Knekten löpa, och Coca-Cola Cup var det givna namnet på den nya metoden (“new science” var Kaplans engelska term på hela den här verksamheten).

Här är en variant:

     Bordet
     8542

     Spelföraren
     AKJ76

Toppa eller maska? Du kan förbättra oddsen att göra rätt genom att ta för Esset, gå in på bordet, spela en hacka och ta en paus när du bara har sett hackor dittills. Ingen beställer en Coca-Cola idag, så du får använda subtilare metoder för att tolka stämningen runt bordet. Det är en träningssak.

Varning till känsliga läsare: Jag försöker vara ironisk här: Detta är i själva verket ett mycket oetiskt beteende. Tyvärr mycket vanligt men inte mycket att göra åt. (Det finns en annan aspekt på oskicket att som spelförare spela ett kort från ena handen och sen starta tankeprocessen: Det ger försvaret information. Alltså, tänk innan; var beredd!)

I budgivningen

Ett Exempel: Du har 9874-AK105-AJ10- D10 som Väst, och budgivningen går

Väst  Nord  Öst   Syd
--    --    pass  pass
1kl  1sp    3kl   pass
?

1kl var 5-5-4-2, 3kl spärr med sexkortsfärg. Vad bjuder du?

Saken är lite komplicerad: (i) Vill du behålla 3kl? I så fall ska du ta dig en (kort, förstås) funderare innan du passar, men (ii) om du gärna ser att Nord bjuder vidare, så passa snabbt.

Sett ur Nords synvinkel: Han har AKQ105-QJ42-63-86 och ser ovanstående budgivning kompletteras med Västs pass efter en markerad tankepaus. Syd passade tämligen omgående, så det verkar som om pass är det rätta. Efter att man har vägt in all (oauktoriserad) information man fått.

Jag är lätt allergisk mot slikt informationsutbyte och har sett vad Väst brukar ha (ingenting) i såna här lägen, så jag bjöd 3hj. Till min stora förvåning höjde partnern till utgång och ingen dubblade! Förvåningen blev ännu större då jag fick se bordet:

     Spelföraren
     AKQ105
     QJ42
     63
     86
     
     
     Bordet
     6
     976
     K87542
     A75

Partner kan ha varit påverkad av att jag bjöd snabbt (enligt den gängse ritualen borde jag tänka en stund innan jag bjuder 3hj, så att jag får behålla det. Å andra sidan, min “beslutsamhet” fick kanske Väst att avstå från att dubbla). Utspelet blev klöver tre och jag duckade snabbt (i lätt affekt) för att koppla loss Öst från partnern. Ingen bra idé eftersom Väst vann och spelade tre ronder trumf. Nu kan jag få det på två bet genom att trumfa ut och casha in fem spaderspel, men det var för enkelt för mig: Jag tog bara två spaderstick och försökte peta in Väst i ruter för att få “spadermasken”. Det slutade med fem bet.

Detta är ett extremt exempel på oetiskt uppförande gentemot det egna laget. Man måste kunna koppla bort känslorna och lägga all energi på den uppgift man har, även om man ser att poängen kommer att gå till motståndarna. Det krävs inte lång tankemöda för att se: Ta för klöveresset i första stick, tre ronder spader med klöversak, klöver till stöld:

18     105           
Öst    Dkn42            
N-S    63               
       --               
9             --      
EK105         83        
Ekn10         D9        
--            Kkn94   
       --                
       97              
       K87542           
       --              

Hittills har vi fått fem (alla) stick, och det tycks kunna ramla in tre ytterligare, med en spaderstöld och två trumfspel (hjärter eller ruter från bordet?). Det betyder två bet och en trea in istället för en femma ut, en diff på åtta IMP. Oförlåtligt.

Tre bet vi andra bordet? Öst öppnade med 3kl och efter två pass (tankepaus av Väst?) bjöd Nord förstås 3sp.

Slutord

Här har jag bara skrapat lite på ytan. Läs mer på Bridge Ethics. Man kan också googla med lämpliga sökord (“bridge black magic Kaplan …”).

Not f'd - you won't find me on Facebook